the trick is to keep breathing
13 april 2014
Hjälp
Livet är ett läskigt påhitt som man inte ska syssla med ensam. Det är väl inte heller tanken i och för sig men jag har en tendens att stänga ute människor ur mitt liv. Jag pratar förstås med folk och vänner och bekanta men jag släpper inte riktigt in dem. Det är ett problem jag har, jag har svårt för att lita på andra. Det är ganska dumt, varför gör jag så?
29 mars 2014
24 februari 2014
Framtiden och baktiden och sånt.
I höstas när jag hade lov så hade jag lite svårt att sova en natt (visserligen som de flesta andra nätter, klockan är ändå kvart över tolv nu och jag har skola imorgon, skit också) så jag googlade runt på olika utbildningar i hopp om att hitta något som jag kanske eventuellt kunde vara åtminstone lite intresserad av. Jag snubblade in på en djurskötarutbildning på 42 veckor i Dingle. Tyckte att det verkade intressant så jag läste lite mer om det, sedan glömde jag bort det ett tag. Men nu de senaste veckorna har det dykt upp igen och jag har blivit mer och mer intresserad av det och tycker att det skulle vara både roligt, spännande och givande. Jag tror att en djurskötarutbildning är precis det jag vill göra just nu. Eller ja, jag ska väl gå färdigt på Helsjön först men efter det vill jag nog gå en djurskötarutbildning. Det tror jag.
Något annat som jag verkligen vill är att börja med hästar igen. Så mycket att jag faktiskt har drömt om det åtminstone hälften av nätterna den senaste veckan. Det är något jag verkligen saknar nu, mer och mer, och det skulle vara så roligt att återuppta det. Förhoppningsvis skulle det kunna gå att slå ihop det med djurskötarutbildningen, vem vet? Kanske är det till och med vägen som leder till tillfrisknande. Man kan ju alltid hoppas.
22 december 2013
The brick walls are there for a reason.
Jag vet inte heller vad som är hem i min personlighet eller vem av alla mig som faktiskt är jag. Är det sjuka jag mitt riktiga jag? Är jag något annat än mina psykiska besvär? För andra skulle svaret på den frågan komma enkelt, men för mig gör det inte det. Jag har haft mina psykiska problem så länge nu att det är det jaget jag känner till och är van vid. Är jag den introverta snart 21-åriga personen som hellre sitter för sig själv än träffar folk? Är jag verkligen den som funderar för mycket, har ett ganska pessimistiskt tänkande och som blir nervös så fort det handlar om att interagera med andra människor? Ibland blir jag alldeles överrumplad av att folk lägger märke till min närvaro för oftast känner jag mig så irrelevant att jag glömmer bort att jag faktiskt existerar. Är det verkligen jag? Jag tror det. Det är åtminstone den person jag känner till och tvingas umgås med varje dag. Jag skulle väl kanske kunna ändra på det jag inte trivs med hos mig själv men det är svårt att göra det på egen hand och muren jag har byggt upp är alldeles för hög och tjock för att folk ska kunna ta sig in. ”Tänk lite positivt istället!” säger folk när de läser vad jag skriver eller hör vad jag säger, men vet ni vad? Positivt tänkande hindrar banne mig inte skepp från att sjunka, så det så.
26 november 2013
Känslor, berg- och dalbanor och tack
Jag vill ändå tacka de människor som åker med mig i min känslomässiga berg- och dalbana eller åtminstone står och väntar på mig medan jag åker den. Tack för att ni får mig att skratta, för att ni bryr er om mig, för att ni pratar med mig, för att ni hälsar på mig, för att ni bjuder hem mig, för att ni accepterar mig trots att jag är som jag är, för att ni ibland hjälper mig att förstå att jag kan och orkar mer än jag tror, för att ni låter mig vara en del i era liv, för att ni ställer upp och för att ni är så himla bra. Jag uppskattar er så förbaskat mycket! Ni är guld!
16 november 2013
Ont
Det är svårt att sova när man är förkyld och inte kan andas. Det hela är ganska skumt, jag brukar inte bli sjuk så ofta, jag brukar mest samla på mig en massa skit och virus som väntar till någonstans i början på sommaren innan det knockar mig. Nu har jag varit sjuk flera gånger på bara några veckor. För tre veckor sedan hade jag öroninflammation, samtidigt och före det hade jag mycket huvudvärk och för ungefär två och en halv vecka sedan svimmade jag utan att veta varför. Igår blev jag superförkyld och idag känns det som att jag har korkar i näsan, pinnar i öronen, ett rivjärn i halsen och en elefant på huvudet. Alla mina muskler är dessutom helt döda, det gör ont överallt.
Ett fantastiskt fenomen ändå, förkylning. Det kan få mig att vilja gå och dränka mig själv. Vilket dåligt psyke jag har, jag skulle definitivt inte klara av att ha någon allvarlig sjukdom...
9 november 2013
Bekvämligheter
7 november 2013
Potatisdag
Jag lyssnade på en föreläsning med Cajsa Tengblad idag. Jag har hört den tre, fyra gånger tidigare men den är fortfarande lika bra. Den handlade om självbild och synen på sig själv, kort sagt. Hon nämnde att det är sällan man ställer sig vid spegeln det första man gör på morgonen och säger "Tjena snygging!". Det förde mina tankar tillbaka till min morgon. När jag såg mig i spegeln i morse såg jag Jabba the Hut titta tillbaka på mig. Fantastiskt. Vissa dagar kan man bara inte vinna.